rebeccalinnéatheresia

Hej!

Nu har det gått drygt en månad sedan jag sagt och erkänt för mig själv att jag har panikångest och inte kan fly från det mer och än så länge har jag bara mått bättre och bättre för varje dag. Lite resor till Stockholm och tagit det lugnt medan jag träffat mina vänner och skrattat som bara den. Jag har hunnit träffat alla i Prisma många gånger, hunnit säga god jul och tack för terminen till scouter plus ledare, har inte hunnit träffat Ingesundarna än men pratat med både Felicia och Sarah. De brukar höra av sig lite då och då hur jag mår, vilka änglar jag har omkring mig. Alla i Primsa är jättegulliga också och stöttar mig när jag ibland har vissa dagar som är mindre bra. Men i det stora hela så börjar det bli bra. Jag har sökt tre kurser på Linnéuniversitetet i Växjö på distans. En pianokurs, en gitarr och en musikteorikurs, hoppas jag kommer in. Har varit med Sandra på gatan en hel del, vi har spelat biljard hemma hos henne och handlat i Skövde en dag tillsammans. Jag har varit på Megafon, en festival i centrumhuset och Maja fick med sig mig, Gabriella och Emil på dans-workshop, streetdance. Det var roligt, bra Maja! Men jag vägrade att stå på händer som man skulle göra i slutet men annars hängde jag med hyfsat i alla fall. Jag och Emil var lite skeptiska men när vi väl började dansa så försökte vi i alla fall. Maja kan ju dansa, Gabriella hängde på riktigt bra men jag var inte så jättebra. Stod mest och skrattade och tänkte att hur ska en icke dansare klara detta men det gick bra sa Maja så då litar jag på henne.

Sen har vi Prismas julfest som var en jättebra kväll! Jag var med i dekorationsgruppen och då pyntade vi i sju timmar på kvällen och dukade för 150 ungdomar. Det blev jättefint pyntat med både girlanger, grenar, glitter och julkulor. På lördagen var vi alla redo klockan fem och då startade bandet med några låtar innan vi gick in och satte oss vid maten. Man blir lite snurrig av att sätta sig på valfri plats när 149 andra är där man jag fick et bra bord. Jag fick Linn och Gustav bredvid mig och tre killar framför mig, Simon, Emil och Karl som är min och Edvins gemensam vän från slätta. En riktigt härlig kväll med god mat, jag fick rödbetsbiffar och potatisgratäng. Lite lekar och musiquiz stod på schemat innan vi gick in och dansade nästan hela kvällen, Givetvis körde vi både macarena och kycklingdansen. Blev helt svettig men roligt var det, lite bugg blev det också

 

Julhelgen har bestått av att varit hos mormor och morfar med kusinen Viktor, moster och morbror, familjen och syrrans kille. En trevlig julhelg och i år gav jag Viktor en musikbok och min gamla gamla ukulele för jag hade två. I år fick jag en halsduk från Skottland av morföräldrarna. Två presentkort på H&M och Cervera. En bok av Sarah Dessen, den sista som jag inte har, Du är aldrig ensam. Mamma har varit duktigt och köpt två vegetariska kokböcker. Av syrran fick jag två fina klänningar plus hårborste utan skaft och torrschampo. Mamma köpte en body butter också och jag är mycket nöjd! Har ätit hos mormor både igår och idag och ska åka dit imorn igen. Mycket mat men gott är det, tar med mig lite vegetariskt till mig. Blev ju pescetarian den 31 augusti om jag inte minns fel så på nyår firar jag fyra månader. Kommer nog inte skriva så mycket mer förrän det nya året börjar men nu har ni hört lite varför det inte blivit lika många inlägg men vi ses snart igen!

 

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Hej!

 

Om ingen har hört att jag tyvärr var tvungen att åka hem till Sverige igen så tänkte jag förklara detta nu. Under en lång lång tid, tankar, händelser och år så har jag nu panikångest... Jag har haft många rejäla panikattacker här hemma i huset, känt mig konstig, det kryper i kroppen, jag blir arg/ledsen osv utan att veta varför och att få såna panikattacker är inget roligt. Det är svårt att veta hur länge jag haft panikångest men jag kan titta tillbaka och i efterhand lista ut att jag haft detta i några år nu... Min pappa har haft samma sak innan jag föddes så när jag ringde till mamma och pappa från Australien visste pappa precis vad det var när jag förklarade hur jag mådde och skickade mig hem på ett plan på direkten och det är jag mycket tacksam över för jag vet inte hur länge till jag skulle klara mig där. Men nu är jag hemma, väldigt bra och jag håller på att genomgå en behandling för detta. Träffar en mycket bra läkare på Sophiahemmet och efter att vi pratat, jag fick göra lite tester om hur jag mått de senaste månaderna och hur jag mår nu. Efter alla testerna så kom min läkare fram till diagnosen panikångest och jag har påbörjat en medicinering och det kommer ta ett tag innan jag mår bra igen men jag tycker att det har börjat bra i alla fall. Jag mår inte helt bra än men mycket bättre än för två månader sedan och det är positivt.

 

Varför jag åkte hem från Australien berodde inte på just Australien eller skolan utan det berodde på att jag inte mått bra under en lång tid och gränsen har kokat över eller mina panikattacker som jag haft under en lång tid blir fler och fler för varje månad och jag orkar inte med sånt längre utan vill ha ett slut på detta. Jag har flytt, förnekat och inte velat höra att jag behöver någon form av hjälp utan bara förträngt mina tankar, panikattacker och bara sprungit när de kommer men till slut orkar man inte springa mer utan man stannar upp och tar en paus och då kommer allt man flytt från tillbaka, i alla fall om det handlar om panikattacker och panikångest. Men nu har eller i Australien insåg jag att jag inte kan leva med panikångest hur länge som helst utan det måste få ett slut om jag ska orka med både högskola, barn och framtiden så nu är jag på gång. Ett nytt kapitel ska snart börja, ett kapitel utan panikattacker, ett mycket bättre självförtroende och en mycket positivare Rebecca med positiva tankar.

Hej!

 

Tänkte berätta lite om skolan också innan jag tyvärr lägger ner Australien på hyllan ett tag... Skolan låg mitt i stan, inte samma sida som Queenstreet utan man stannade kvar på den sidan av bron och gick bort från bron och nära ett IGA (typ ICA) så låg skolan där. En vit liten byggnad i tre våningar med stor takveranda med grill. Första riktiga skoldagen skulle jag hitta mitt klassrum och det hette iLab och det gick ut på att vi skulle använda datorerna i salen till att träna på glosor, grammatik, hör och läsförståelse i just programmet iLab. Helt okej start tycker jag och jag blev presenterad av läraren för att detta skulle bli mina nya klasskompisar i huvudkurserna och det var ingen som jag träffat tidigare... Tror jag hamnade i B2.2-gruppen och det betyder att jag inte är kass och inte jättebra utan lite mer bättre av mellan eller något om man fattar vad jag skrev. Fick två böcker, läroböcker som hade samma tema som på datan. Varje lektion är 1 h 20 min och sen har man rast 10 min och lunch mellan 12.35-13.15 som är 40 minuter. Antingen har man halva första veckan på förmiddagen och resten av veckan på eftermiddagarna. På förmiddagen har man fyra lektioner och den första har man 08.15 och den sista 14.35 och på eftermiddagarna börjar man 13.15 och slutar 17.35 och har bara tre lektioner. Helt okej med halva skoldagar. Sen hade man lite olika lektioner från glosträning med hjälp av korsord, lekar till att träna på prata då man berättar om sina favoritsporter, favoritpersoner t.ex.

 

Jag tyckte om skolan, lektionerna, lärarna och uppgifterna vi fick. Lärarna var verkligen bra, de visste vad de höll på med när de lär ut ungdomar som flyttar kors och tvärs över världen och kan inte språket så bra. De är fantastiskt duktiga och snälla när man inte hittar till rätt klassrum första dagen och är helt vilse eller håller på att ramla i den smala smala trappan som alla ska gå i. Men sen kommer vi till ungdomarna som jag inte gillar lika mycket.. Jag tycker det verkar lite för överklassiga i min smak och jag kan ju inte påstå att jag gillar att klä mig i glamour och ha guldiga balklänningar som vissa av dem jag träffade i Australien hade... Därför kände jag mig inte hemma där, alla var trevliga men vissa var på ett spydigt sätt ibland och sånt gillar jag inte! I just den klassen jag hamnade i så kände jag mig inte alls hemma. Jag tyckte bättre om dem som jag träffade första dagen men det var ingen förutom Jana som hade samma lektionstider som jag, vi hade vissa extrakurser ihop så det kändes ju bra men det var henne jag tyvärr gillade minst av de som jag var och käkade med första dagen... i hemläxa varje vecka skulle vi ha en muntlig redovisning och en skriftlig uppgift och det kändes ju inte så jättebra om man bara hade tre dagar på sig den första veckan men jag gjorde dem innan jag åkte fast jag åkte bara några timmar jag skulle lämna in dem så ingen har fått rätta dem men jag gjorde uppgifterna i alla fall. Det var en bra träning. Åkte då hem på natten mellan torsdag till fredag, sent på kvällen den 19 november och kom hem den 20:e då mamma och pappa kom till Landvetter och mötte mig och vi åkte hem. Riktigt skönt att vara hemma, berättar mer om varför jag åkte hem snart!

 

 

Hej!

Dags att förklara lite varför jag inte skrivit några inlägg på ett bra tag, 42 dagar sedan.

Den 14 november gick jag upp tidigt och packade det sista innan jag satte mig i bilen med en kudde och filt och sov, kände att det skulle bli bra nu och att jag kan släppa livet lite för en gång skull. Sa hejdå till mamma och pappa, gick igenom säkerhetskontrollen och väntade på att mitt plan skulle gå. Mellanlandade i både Köpenhamn och Singapore. Allt gick jättebra, jag kom fram till Brisbane där en förare från EF stod med en skylt och jag träffade en tjej från Schweiz, Alexandra som var jättetrevlig och snäll. Jag kom till huset och fick en nyckel och klev in till mitt nya rum. Inte det bästa och lite halvt skitiga lakan men jaja tänkte jag och det kan jag stå ut med. Hörde massa skratt och prat ute på altanen och gick det för att äntligen få se mina nya familjemedlemmar och kommer inte riktigt ihåg vad de hette men efter att surfat lite så hette de Linda och Morgane (två tjejer) som var jättetrevliga och frågade hur länge jag skulle bo och så. Eftersom klockan var nio på kvällen så var jag trött men de sa att vi skulle mötas utanför och gå till bussen på morgonen ihop och det var ju jättebra tyckte jag. Tog en dusch och började packa upp allting i resväskan. Sedan sa Linda att man måste köpa eget toapapper men jag fick lite av Linda så att jag skulle klara de närmsta timmarna, snällt. Efter att jag kollat att det var rätt tid som bussen gick med Linda och vi snackade lite så kom vår "husfar" och jag fick internet och han sa att jag skulle få en rundvisning. Jag kände att han hade en sån där personlighet som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera, han var säkert jättetrevlig men jag skulle inte riktigt kunna känna mig helt säker på hur man ska förstå och konversera med han men jaja och jag somnade i mitt nya rum.

Morgonen därpå var jag redo och stod och väntade på Linda eftersom jag inte ville vara sen och vi gick till bussen ihop. Jag käkade frukost på donken eftersom jag inte hunnit handla och bussen gick halv åtta så man hade inte så mycket tid på sig.. När bussen kom sa Linda och Morgane att jag skulle säga till busschauffören att jag skulle till Culture center så att det skulle gå smidigt med betalningen, schysst av dem för jag hann inte fråga innan de sa detta. På bussen var det mycket folk så jag frågade om jag fick sätta mig bredvid en, Nicolas, som bodde i samma hus men inte visste vem det var men han hade en EF-tröja på sig så jag frågade och det gick alldeles utmärkt bra. Sedan så började vi prata och han visade mig lite bilder och sa att han jobbade för EF, med aktiviteterna och rundvisningar osv så när jag sa att jag var nervös sa han bara att första dagen kommer bli den lättaste dagen. Bara en rundvisning och en lunch och sen är dagen över i stort sett. Vi gick av bussen, Nicolas sa att han var tvungen att springa så jag gick sedan med Linda och Morgane till skolan, det var en bit men sedan så kom vi in och de gick till lektionen och jag satte mig i receptionen. Såg att Nicolas satt där så kände mig ganska lugn och sedan började första dagen.

Vi skulle göra ett engelskatest, muntligt och jag var sist med en tjej som jag märkte inte var lika bra på engelska som jag men jag pratade på och det kändes bra. Snackade med de andra som också var där och träffade bland annat Alexandra igen, sedan gick vi ut på rundtur med Nicolas. Han visade oss staden och massa roligt, vi åkte båt över floden som går i Brisbane och en av båtarna är alltid gratis så det är ju gött att man slipper gå över bron fast det är inte särskilt långt från skolan till Queenstreet där det var typ ett köpcenter fast utomhus och själva centrum. Efteråt gick vi till ett klassrum och fick massa info om allt möjligt och sen en sista rundtur och därefter lunch. Jag och Alexandra bestämde att vi skulle käka ihop och fick med oss fyra till, någon kille på som inte visste vad han gjorde där egentligen och tre tjejer i vår ålder. Vi fem var på ett roligt sätt 19, 20, 21, 22 och 23 och de andra som jag inte nämnt än hette Jana, Pascale och Yvonne och kommer från Schweiz, Canada och Tyskland eller jag kommer inte ihåg men av alla oss sex så fanns det två från Schweiz, två tyskar, en från Canada och en svensk.

 

Sen tog jag 345-bussen hem och skulle trycka på stoppknappen när jag såg domino-affären för det frågade jag Nicolas på rundturen. När jag kom hem till huset gick jag in på rummet, visste att jag skulle köpa mat men jag orkade inte så jag la mig i sängen och vilade lite eftersom det var en lång dag. Vid sju eller åtta på kvällen gick jag två kvarter bort till ett köpcenter och handlade mat. Fanns mycket att erbjuda men eftersom jag fortfarande var väldigt trött orkade jag inte kolla så mycket utan köpte bara det nödvändigaste så att jag klarade några dagar framöver utan att svälta ihjäl eller ta tidningar som toapapper. Sova igen, vi ses!