rebeccalinnéatheresia

Hejhej!

Jag har upptäckt att jag har en liten beundrare på förskolan:) Han blir alltid glad när han ser mig, vill gärna hålla min hand när vi ska gå någonstans och gråter när jag inte är där:/ Gullig liten ettåring på jobbet:) När vi hade samling så ringde det och då svarade jag och gick ut ur rummet, då följer han efter mig:) Han tycker ett telefonsamtal om föräldrar ska äta med oss idag eller inte är intressantare än samlingen som han vanligtvis tycker är jätteroliga:P Jag tolkar detta som att han gillar mig:) Jag åt inte med han idag och då grät han lite men när jag kom för att lägga honom så blev han genast väldigt glad:P När vi skulle ta på oss skorna idag så hjälper jag alla barnen, en efter en och då ska han alltid sätta sig bredvid mig bara för att vara nära mig:P Han gjorde min dag idag, det gör iför sig alla barnen för alla är så gulliga på jobbet:)

 

 

Efter jobbet spelade jag cello i orkestern och det gick bra även idag, känns lite konstigt att vara ensam cellist men samtidigt kommer inte min lärare någonsin säga att jag behöver spela tystare för att vi är så många för i år är det bara jag och då måste jag spela ut:D Om det blir fel dock så låter det helkonstigt men jag får väl träna mycket för nu har jag inga läxor:P Var tvungen att packa ihop en kvart tidigare för att hinna till personalmötet och eftersom min mamma är typ någon slags chef för min chef så läste han upp ett mejl från mamma, innan det sa han att det var från min mamma och hon skrev "...någonting... men förkyld, förkyld" och tyckte det var roligt... Jag skämdes lite men jaja:P Går man i mammas fotspår så gör man... När jag kom hem från personalmötet ordnade jag lite varm oboy och mackor och tittade på serier och nu sitter jag här och fryser så det är tur att man har en filt nära till hands:)

 

 

Kom på att det är fler på förskolan som gillar mig, en tjej sprang ned för kullen och rakt mot mig och jag lyfter upp henne och hon börjar skratta ihjäl sig, så gjorde vi ett ex antal gånger:P  Sedan finns en kille till som står och lurar vid husväggen och när jag kommer blir han jätteglad och springer iväg och runt mig skuttandes:) Nu när jag tänker på det så gillar alla mig, kanske inte två för de blir jätteledsna när deras föräldrar lämnar dem så det är knappt att någon av oss fröknar kan trösta dem men de är väldigt blyga för mig så jag får ta och lära känna dem när de inte gråter hela tiden:) Ett väldigt bra första-jobb-efter-studenten tycker jag att jag har fått:) Nu ska jag sova så jag orkar med dagen imorn också med alla härliga barn, vi ses och dröm sött!